Smörsyreattacken

Jag är så glad för ert arbete, trots att jag bara var närvarande 1950 - 1955, i den historiskt kända realklassen (året var 1953) som slapp att göra prov i matte, svenska, språk m.m. Trots 3 st BC i viktiga ämnen och C i uppförande i 3⁵ kunde vi bli uppflyttade till den nyinrättade "särskild realexamen" till 4⁵.

Klassföreståndaren var Björn Gabrielson. Han var en hårding och jag tror att han var svärson till Rektor Swenne. Vår klass bestod av en massa "rötägg", men jag tror att nästan alla blev mer framgångsrika i livet än de från de ordinarie klasserna.

Under en termin hade vi inhandlat smörsyra*, som spreds på skolan och förorsakade en utrymning, Jag vill inte nämns några namn, förutom mig själv.

Men morgonen efter kommer vår klassföreståndare Gabrielson in i klassrummet och slår en rotting på katedern med hårdaste möjliga kraft och skriker: -Jävla dassråttor!

Han hade alltså lyckats lokalisera förövarna till vår klass**. Det var ju inte så  konstigt eftersom vi var kända för bus, men samtidigt, jämfört med andra klasser, för många ljus. Det kom ut en hel del akademiker från denna klass och andra framgångsrika inom näringslivet.

Hälsningar

Björn Gripwall

* Smörsyra är en organisk karboxylsyra som vid rumstemperatur är en trögflytande vätska med en extremt obehaglig lukt.

Den gode Lennart Nordh har gjort följande tillägg:

Jag var ordningsman i just denna realskoleklass***. Stod efter lektionen utanför klassrummet då vaktmästare Karl "Skorvas" Olsson, kom fram emot mig och tryckte en bomullstuss mot min kind som stank av smörsyra. Om skolan verkligen stank av smörsyra, eller om vår klassföreståndare, adjunkt Björn Gabrielson, faktiskt "slår en rotting på katedern med hårdaste möjliga kraft och skriker: -Jävla dassråttor!", det minns jag inte.