Mats Bergström har bidragit med en tidig version av begreppet Mettans uppkomst:

Ett ännu äldre vittnesbörd om namnet Mättan och dess ursprung lämnas av konsul Ivar P:son Henning i hans bok "En gammal hälsingborgares minnen", tryckt 1950. Ivar var född 1876 och son till konsul Nils Persson, som tillsammans med konsul Petter Olsson ledde Helsingborg under de årtionden då staden exploderade från ett sömnigt färjeläge till en modern stad med ett rikt näringsliv.

Nils Persson grundade en mängd företag, av vilka barnen 1918 sålde Fosfaten, Kopparverket och Sulitelma till Reymersholm. Samma år gifte sig Ivar och flyttade från barndomshemmet  vid hörnet av Bergaliden och Södergatan, stadens förnämsta privatbostad, som han donerade till staden på villkor att den skulle kallas "Konsul N. Perssons villa", och som idag är kårhus för universitetsstudenterna.  Ivars lillasyster Marta P:son Henning blev en av Sveriges första kvinnliga läkare och bodde och verkade i "Gamlegård" på Norra Storgatan (korsvirkeshuset mitt emot Henckellska gårdens lilla plantering). Jag intervjuade Ivar P:son Henning för en artikel i Fokus 1961. Han avled 1963.

Nåväl! Ivar prövade in i Högre Allmänna Läroverket år 1886, och han beskriver sin skolväg så här:"Skolan var i nuvarande Handelsgymnasiets lokaler, och vägen dit gick då som nu över Bergaliden, som den tiden ej grävts ut. Ett stycke upp till vänster å liden fanns något som skulle föreställa trappa till skolgården. Det var kantstenar, som förskjutits, så att de låg snett och oordnat utan att likna någon trappa. Om vintern, då det var snö och frost, kunde man ej ta sig upp här utan fick fortsätta hela liden och gå in norr om skolbyggnaden. De som bodde nere i stan, gick i allmänhet över folkskolans gård (muséet). Här blev det ofta bråk och slagsmål med pojkarna där, som hånfullt skrek "mä, mätta mä" för att imitera får. Latinskolans pojkar kallades nämligen "mättor" och folkskolans "grisar". Om deras rektor hade man ordstävet: "Magister Ljungh, grisarnas kung".

Mats Bergström, student 1962